Nu har vi plötsligt 7 små miniatyrhundar hemma i tvättstugan. Inga sovande pipande knyten längre. Nu visar de på alla sätt att de börjar bli stora och starka. Jättekaxiga!De piper inte längre utan försöker skälla som riktiga hundar. De riktigt hugger i varandra och i den människas tår eller byxor som är i närheten. De slåss med varandra precis som riktiga hundar, mest killarna då (är man förvånad..) De leker med små leksaker och tuggar på små ,små tuggben som Camilla försett dem med, precis som riktiga stora hundar.
Varje dag får de vara ute i "värstingvalphagen" som husse beställt. Inte alls så läskigt längre med gräs och vind och sol utan riktigt roligt att jaga små hårda äpplen och bollar, och snusa runt efter roliga dofter i gräset.Kanske man snart kan lägga blodspår åt dem?
Julia är allt oftare utanför valphagen.Hon tycker nog att det är skönt att vila från deras busande och hängande i hennes stackars bröst. Hon uppfostrar dem också när de bråkar.Det är bra. var lite orolig att hon som är så snäll skulle köra med "fri fostran" så vi skulle få 7 värstingar. Men idag röt hon i ordentligt åt dem. Sen satt de som 7 små ljus och vågade inte röra sig på en lång stund.
Det är så roligt med dessa riktiga små hundar!
Annie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar