Gulliga Greta hälsar

Kynakulles Gulliga Greta sept 2010

Tänk, vilket roligt brev vi fick idag från Gulliga Gretas familj i Lindesberg! Vi sålde ju valpen Greta som "den lugnaste tiken". Men det må jag säga var falsk marknadsföring! Hennes familj tycker att vi skulle kallat henne Gräsliga Gangster Greta istället! De berättar att av 100 förbjudna saker har hon provat alla! Tex så river hon kontor, äter telefoner, glasögon och bläckpennor (jag varnade alla valpköpare för det, Bassetar älskar hårda knapriga saker) rotar i dynghögen, äter upp kattmaten, sover på köksbordet(hmm?), bär in all veden och lägger i hallen och...nä nu berättar jag inte mer då får vi aldrig mer sälja någon Bassetvalp, vi som nu har kennel och allting....
Jag trodde inte att Bassetvalpar kunde vara så busiga. Det låter ju nästan som en Bretonvalp!
Men trots sitt busande är Gulliga Greta omhuldad och älskad av sin familj och verkar ha ett förtjusande roligt hundliv.
Som sagt så roligt att höra av "våra" valpar!
Annie

Oj, vilken vinter vi har!

De korta vinterdagarna börjar bli lite längre och snön fallar ymnigt över denna del av landet. Vilken härlig vinter!! Vi har fått en hund som hänger på alla vinteraktiviteter. Jag talar om Oya, den odrägliga Bretonen. Hon springer glatt med i 15 km på skidor och hur långt som helst på skridskor. Vi har fina plogade banor på vår sjö och massor av skidspår. Så kul med en hund som vill springa och som verkar älska att dra! Husse är så nöjd över att få lite draghjälp i skidspåret. Vi har henne i sele eftersom vi fortfarade inte litar på att hon inte rymmer. Har fått en del tips och råd av andra Bretonägare och de flesta tror att Oya faktiskt ska lugna ner sig. Ingen har dock något svar på NÄR! Så vi kör lina på promenader och sele vid vintersport. Har slutat vara så besviken på henne eftersom det är så kul med sällskap i skidspåret. Igår var även Julia med på skridskoisen. Hon har ju superkondis nu efter alla jakt så hon flåsade inte ens efter 7 km på skridskobanan. Oya drar mig på isen. Himmel vad fort det går!! Hon piper av glädje när hon får selen på sig! Det märks att hon älskar att dra! Undrar om det är typiskt för fågelhundar? Jag är mycket nöjd med att hon är så liten och lätt. Jag orkar få stopp på henne på isen och hon gör inga fotavtryck om hon råkar springa i skidspåren. KUL med hundar på vintern OCKSÅ!
Annie